I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling har inför 2024 års pris inkommit 13 uppsatser från fyra olika lärosäten. Det gör tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet.
Juryn har dock enats om att välja ut två av uppsatserna till en finalomgång, där de läses och värderas av både forskningsutskottets ledamöter och ytterligare andra akademiledamöter. Vinnaren presenteras vid Akademiens årssammankomst. De uppsatser det handlar om är de följande, utan någon inbördes ordning:
Oskar Aazar och Simon Gamdrup, Kungl Tekniska Högskolan
Projektledningsinformationsystem (PMIS) har en avgörande roll för att främja projektslutresultat. Trots detta har det ägnats väldigt lite uppmärksamhet åt betydelsen av att samtidigt tillämpa flera olika PMIS inom en organisation. I uppsatsen redovisas en fallstudie av ett stort tillverkningsföretag. Resultaten av studien påvisar att närvaron av flera PMIS inom organisationen ledde till ett flertal utmaningar, såsom inkonsekvent data, dubbelarbete, negativ påverkan på användarupplevelsen och svårigheter att hantera komplexiteten av PMIS-systemen.
Studien identifierade även flera potentiella fördelar som PMIS bidrog med, såsom ökad funktionell flexibilitet, anpassningsbarhet och förbättrad övervakning av projektens framsteg. Studien rekommenderar att organisationer noggrant överväger sin PMIS-strategi med avseende på integrationen av olika PMIS, samt utbildningen av projektteam för korrekt användning av systemen. Studien rekommenderar även flera områden för framtida forskning, inklusive utforskning av rollen som PMIS har inom projektstyrning, konsekvenserna av framväxande teknologier för PMIS samt undersökning av påverkan som PMIS har på organisationskultur och beteende.
Sofie Bostedt, Handelshögskolan vid Karlstad Universitet.
Syftet med denna studie var att öka kunskapen beträffande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete i offentlig projektmiljö. Det har skett genom att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos chefer med arbetsmiljöansvar för medarbetare som arbetar i projekt. Studiens viktigaste resultat är att förmedla en sammanställning av vilka framgångsfaktorer och utmaningar samt vilken utvecklingspotential som kan finnas i fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den offentliga projektmiljön utifrån chefernas beskrivningar.
I sammanhanget visade sig dialog, kompetens, erfarenhet, engagemang, omtanke, lärande, samarbete, adekvata rutiner samt tydlighet beträffande ansvar och förväntningar rörande roller och uppdrag vara viktiga aspekter. Resultatet synliggör betydelsen av att arbetsmiljöansvariga chefer har erfarenhet och kompetens inom projektledning. Resultatet synliggör även att engagemang i styrgrupper, utifrån rollen som resursägare, kan ge chefer värdefull information beträffande arbetsmiljön i de projekt som bedrivs samt möjlighet att kunna agera på arbetsmiljöansvaret. Resultaten belyser också vilket ansvar som chefer uppfattar att de själva, projektmedarbetare och projektledare har beträffande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i projekt – inklusive projektledares informella ansvar och inverkan i fråga om arbetsmiljön i projekt. Studiens viktigaste slutsats är att både individer, strukturer, organisationskultur, relativ makt och status, relationer och adekvata rutiner har en betydande inverkan för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i de offentliga projektmiljöer som undersöktes, vilket är viktiga insikter för att kunna främja social hållbarhet i projekt.