I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling har inför 2021 års pris inkommit elva uppsatser från inte mindre än fem olika lärosäten. Det gör tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet. Juryn har dock enats om en vinnande uppsats: Effekterna av visuell projektledning på effektivitet och innovation i produktutveckling, av Marcus Ekström och Lovisa Hammarlund, Kungliga Tekniska Högskolan. Uppsatsen är välskriven och fokuserar på ett ämne som är aktuellt i både teori och praktik; användningen av visuella projektledningsverktyg i produktutvecklingsarbete. Juryn finner att det är en mycket mogen och brett anlagd studie som tar upp en generell managementproblematik på ett trovärdigt och kompetent sätt. Studien reser även ett antal viktiga frågor för framtida forskning och diskussion.
Om uppsatsen:
Att ha en effektiv produktutvecklingsprocess och samtidigt lyckas innovera i dagens konkurrenskraft har visat sig vara en svår uppgift. Företag står inför flera utmaningar gällande innovation och affärsprocesser för innovation och har svårigheter att hitta lämpliga och effektiva verktyg och metoder.
Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer som jobbar med produktutveckling kan öka sin innovations- och effektivitetsförmåga genom att använda visuell projektledning. Syftet med visuell projektledning är att förbättra en organisationers förmåga att vara innovativa och effektiva genom att sammanfläta vision, värderingar, normer och mål med andra ledningssystem, arbetsprocesser och arbetsmoment. Anställda kan påverkas av visuell projektledning till den mån att organisationens prestation i helhet påverkas. Det finns fortfarande många frågor att besvara och ny kunskap att hämta om hur visuell projektledning nyttjas på bästa sätt. Till exempel förståelsen för vilka andra faktorer som kan mediera effekten visuell projektledning har på organisatorisk prestation.
Den teoretiska bakgrunden konkretiseras i en forskningsmodell med fem tillhörande hypoteser. Hypotestestning utförs i en jämförelsestudie med fyra stora organisationer. Empiriska data samlas främst genom enkäter med anställda som nyttjar visuell projektledning, där totalt 144 anställda svarade. Dessutom genomfördes semistrukturerade intervjuer med personer kunnig i designen och processen av det använda visuella projektledningsverktyget.
Studien visade att visuell projektledning inte har någon direkt effekt på innovation och effektivitet, utan snarare en indirekt effekt. Visuell projektlednings positiva effekt på effektivitet medieras av effektivt beteende och den positiva effekten på innovation medieras av en ökad kognitiv förmåga hos de anställda.
Studien bidrar till förståelsen av hur visuell projektledning påverkar organisatorisk prestation. Genom statistiska analyser belyses tidigare forskning som visat på att ledningsverktyg och processer som bäst indirekt har en påverkan på organisatorisk prestation. Ett förslag till ramverk presenteras som en början på ett försök att visualisera det komplexa sambandet som finns mellan visuell projektledning och organisatorisk prestation.
Praktiska implikationer är att ramverket kan användas som ett guidande verktyg för designande av proceduren för visuell projektledning genom att lyfta speciellt aktuella aktiviteter. För chefer betonas det att målet inte bör vara att utveckla det mest avancerade eller nya visuella verktyget; snarare fokusera på att förbättra de anställdas kognitiva förmåga och främja effektivt beteende.