I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling har inför 2018 års pris inkommit nio uppsatser från inte mindre än sex olika lärosäten. Det gör tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet.
Juryn har dock enats om att välja ut fyra av uppsatserna till en finalomgång, där de läses ovh värderas av både forskningsutskottets ledamöter och ytterligare andra akademiledamöter. Vinnaren presenteras vid Akademiens årssammankomst den 11 april. De uppsatser det handlar om är de följande, utan någon inbördes ordning:
Sandra Björlin och Emma Troedsson Rundqvist, Handelshögskolan vid Karlstad Universitet: Vägen till projektledarrollen: En kvalitativ studie om projektledares väg till projektledarrollen. Denna studie belyser hur projektledares väg till projektledarrollen ser ut. Det är en kvalitativ studie baserad på berättelser från åtta personer aktiva inom fyra olika organisationer. Syftet med undersökningen var att studera hur yrkesverksamma projektledares väg till projektledarrollen ser ut. Genom semistrukturerade inter- vjuer tog vi del av hur respondenternas aktiva och mindre aktiva val, från studier till yrkesliv, påverkat deras väg till projektledarrollen. Vi har valt att avgränsa undersökningen utifrån fyra teman: personliga egenskaper, erfarenhet, genus och organisation. Tillsammans utgör dessa fyra teman en egenkonstruerad analysmo- dell kallad PEGO-modellen, som användes för att bearbeta studiens empiriska material. Vi ville se i vilken utsträckning personliga egenskaper, erfarenhet, genus och organisation har påverkat respondenternas väg till projektledarrollen. Studien ämnade även belysa om dessa påverkansfaktorer var beroende av varandra. För att studera detta formulerades två forskningsfrågor samt en hypotes. Studiens resultat visade att personliga egenskaper och organisation är de teman som har påverkade respondenternas väg till projektledarrollen i högst utsträck- ning. Projektledarrollen har i flera fall inneburit stort ansvar i en dynamisk miljö. Detta har lett till att vissa personer sökt sig till denna specifika miljö, eftersom den stämt samman med deras personliga egenskaper och preferenser.
Ludvig Rogberg och Joakim Wretskog, Kungl Tekniska Högskolan: Ditigalized communication within megaprojects: Utilizing information technology to improve communication and information sharing.Genomförandet av ett megaprojekt är ett stort och komplext åtagande, vilket har bevisats av de många fall där megaprojekt har överskridit budget, tidplan eller där kvalitetsproblem har påträffats. Faktum är att 90% av de genomförda megaprojekten står inför detta problem. Megaprojekt som forskningsområde har nyligen mötts av ökad uppmärksamhet. Fokus inom denna forskning har huvudsakligen varit inriktad på politiska, finansiella och psykologiska faktorer som påverkar projektets utgång. Mindre uppmärksamhet har lagts på funktionella aspekter som hantering och genomförande av ett megaprojekt. En kritisk aspekt som dock har identifierats är kommunikation och informationsdelning, som måste hanteras på ett effektivt och korrekt sätt. Ett tillvägagångssätt för att uppnå detta är att implementera IT-system, vilket är orsaken till detta examensarbete som syftar att undersöka hur användningen av informationsteknologi inom megaprojekt kan förbättra samt stödja kommunikation och informationsdelning. Det påvisades att två olika typer av information skapas och delas inom ett megaprojekt, kvantitativ information som är av en statusrapporterande typ och kvalitativ information som är av en mer beskrivande och tolkningsbar natur. För att kommunicera denna varierande information kan ett IT-system användas. För att detta ska kunna användas effektivt är det dock nödvändigt att systemet klarar av att hantera olika typer av information på olika sätt. Om detta uppnås kan ett IT-system säkerställa att projektmedlemmarna på ett effektivt sätt blir försedda med den information som behövs för att genomföra deras arbete, och därigenom bidra till att öka kontrollen samt få en effektivare samordning.
Sofia Widengren, Uppsala Universitet: Hållbarhet och miljömanagement i projektledarrollen. Hållbarhet och hållbar utveckling innehåller enligt Brundtlandrapporten tre huvudsakliga områden – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre aspekter har sedan utvecklats till det som ingår i konceptet triple bottom line (TBL) som används av många företag och organisationer inom affärsverksamheten idag. Att arbeta med hållbarhet är vår tids största utmaning och plikt gentemot kommande generationer. Genom att integrera hållbarhet och alla aspekterna i vardagen kan levnadsmönstret från förr brytas och nya, hållbara vanor och samhällen skapas. Frågan som ställdes i detta examensarbete var hur samhället med hjälp av de som skapar det kan bli hållbarare och därigenom bättre i framtiden. Mer konkret formulerades frågan som: Hur arbetar projektledaren med hållbarhet i sin yrkesroll hos kunden och vilka möjligheter har projektledaren att påverka hållbarhetsarbetet i projektet? Med kunden åsyftas här de som beställer en tjänst av ett företag eller de som ska skapa något nytt. Projektet är en tillfällig organisation som skapas endast med syftet att leverera en ny produkt, i fallet med samhällsbyggnad exempelvis ett nytt bostads- eller kontorshus, tunnelbana och spårvagn eller en ny idrottsarena. Resultatet från studien visar att teorin från tidigare studier stämmer väl överens med de förutsättningar som projektledare från WSP Management arbetar med idag. Desto tidigare en projektledare får möjlighet att involvera sig i ett projekt och där ta med hållbarhetsaspekterna i projektgruppen såväl som gentemot beställaren desto bättre kan ett projekt planeras. Tidigare har det funnits argument för att inte arbeta hållbart då det har setts som dyrare. Detta är falskt och stämmer inte med den verklighet vi lever i. Om hållbarhet planeras in på samma sätt som andra variabler i ett projekt ger detta i de flesta fall vinst både ekonomiskt, socialt och ekologiskt under projektet såväl som i förvaltarskedet. Företag kan skapa goda förutsättningar för sina anställda genom att erbjuda verktyg som kan användas för att arbeta mer hållbart i projekten men även genom utbildningar i grundläggande hållbarhet vilket är mycket viktigt. V erktyg som projektledare kan använda är olika miljöledningssystem såsom ISO 14001 och EMAS som skapar goda förutsättningar för hållbara verksamheter men även sådana mer anpassade för arbetet inom samhällsbyggnad såsom BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Det finns även ofta interna verktyg eller system som beställaren kan kräva ska användas, exempelvis kan beställarens egna organisation ha klara system som kan användas i projektet eller så kan projektledaren ha verktyg från sitt företag till sitt förfogande.
Viktoria Nacsa och Sandra Wennesjö, Handelshögskolan vid Umeå Universitet (USBE): Varning för scope creep: Okontrollerade ändringar i projekt ur den externa projektledarens perspektiv. Ett vanligt problem i projekt är scope creep, det vill säga en ändring av projektets omfattning som sker okontrollerat; utan att projektets kostnader, tid och kvalitetsmål anpassas därefter. Vi ser en antydan i befintlig litteratur till att scope creep skulle kunna orsaka stress hos projektledaren. I tidigare studier beskrivs externa projektledares förutsättningar vara sämre än internas, följaktligen är det intressant att studera just externa projektledare och utmaningen; scope creep. Studiens resultat visar att scope creep kan vara en orsak till negativ stress för externa projektledare. Den externa projektledarens personlighet, erfarenhet och eventuella kontrollbehov kan påverka hur stressad hen blir vid scope creep. Varför omfattningsändringar genomförs utan anpassning av projektmålen kan bland annat bero på att den externa projektledaren inte är medveten om ändringen, eller inte har tid att hantera ändringen. De problemfokuserade copingstrategier externa projektledare använder för att hantera problemet scope creep är bland annat att försöka återfå kontrollen, göra en konsekvensanalys, ha möten, addera mer resurser och att samarbeta i projektgruppen. Några av de känslofokuserade copingstrategier som används är att fundera, söka socialt stöd, motionera och även att försöka lösa problemet.