Svenska ProjektAkademien har glädjen att presentera årets tre finalister i den årliga uppsatstävlingen för examensarbeten inom projektledning och projektbaserade verksamheter. Tävlingen, som är ett viktigt led i akademiens arbete för att främja utveckling och tillämpning av projektarbetsformen i svenskt arbetsliv, har i år lockat 11 högkvalitativa bidrag från studerande vid landets högskolor och universitet.
Juryn har enats om att välja ut tre av uppsatserna till en finalomgång, där de läses och värderas av både forskningsutskottets ledamöter och ytterligare andra akademiledamöter. Vinnaren presenteras vid Akademiens årssammankomst. De uppsatser det handlar om är de följande, utan någon inbördes ordning:
Ebba Karlsson & Julia Lyxell Stålnacke – Luleå tekniska universitet
Attention Please! A Study of NonTechnical Challenges when Scaling Greenfield Projects.
När ett företag bygger från grunden – ett så kallat greenfield-projekt – tenderar fokus att hamna på de tekniska utmaningarna. Men vad händer med alla de andra frågorna? Det är utgångspunkten för denna masteruppsats från LTU, där Ebba Karlsson och Julia Lyxell Stålnacke systematiskt kartlägger de icke-tekniska utmaningarna som uppstår när greenfield-projekt skalas upp inom processindustrin.
Genom en fallstudie på ett svenskt gruvföretag – med 16 djupintervjuer, Delphi-metoden och Q-metoden – identifierar författarna hela 33 icke-tekniska utmaningar, indelade i organisatoriska, marknadsrelaterade och finansiella dimensioner. Men studien stannar inte vid att lista problemen. Det verkligt originella bidraget är analysen av hur beslutsfattarnas uppmärksamhet faktiskt fördelas – och var den inte räcker till. Med stöd i den uppmärksamhetsbaserade synen på organisationer (ABV) visar författarna att det inte är tillräckligt att känna till utmaningarna; de måste också ges rätt prioritet vid rätt tidpunkt i projektet.
Resultaten visar bland annat att organisatoriska utmaningar dominerar tidigt i projektet, medan marknad och finansiering gradvis tar mer plats. Studien synliggör också tydliga glapp mellan vad formella och informella beslutsfattare fokuserar på – med risk för att kritiska frågor som kommunikation, onboarding och arbetsbelastning faller mellan stolarna. Som konkret verktyg presenteras ett prioriteringsramverk (AP-ramverket) som hjälper organisationer att visualisera och korrigera sin uppmärksamhetsfördelning längs hela skalningsresan.
Alice Johansson & Minou Larsdotter – Linköpings universitet
Towards a Leadership Framework for Hybrid Projects.
Hybridprojekt – där traditionella och agila arbetssätt kombineras – ställer nya och komplexa krav på projektledare. Befintlig forskning och befintliga ramverk utgår ofta från antingen det ena eller det andra synsättet, men säger lite om hur ledaren ska navigera när båda gäller samtidigt. Det är det gapet som Alice Johansson och Minou Larsdotter tar sig an i sin masteruppsats från LiU.
Genom kvalitativa intervjuer med åtta projektledare med erfarenhet av hybridprojekt identifierar och analyserar författarna de spänningar som uppstår när ledarskapskraven drar åt motsatta håll: struktur mot flexibilitet, kontroll mot autonomi, kortsiktighet mot långsiktighet, individualism mot samarbete. Samtliga intervjuade projektledare hanterade dessa spänningar med vad författarna kallar hybridledarskap – ett dynamiskt tillvägagångssätt där ledaren anpassar sin stil efter situation, relation och individ.
Studiens bidrag är ett teoretiskt ramverk – ett ledarskapskontinuum för hybridprojekt – som illustrerar hur dessa spänningar ser ut i praktiken och vilka logiker som styr ledarens beteende. Ramverket är inte en enkel formel utan ett verktyg för reflektion: genom att förstå sin egen utgångsstil kan projektledaren identifiera var hen behöver bredda sitt repertoar. Studien ger ett välbehövligt teoretiskt lyft åt ett område som länge dominerats av metodfrågor snarare än ledarskapsperspektiv.
Ellie Byström & Matilda Nivemark, Chalmers Tekniska Högskola
Digital Disconnect: Navigating Leadership in Hybrid Work Environments.
Pandemin förändrade hur vi arbetar – och den förändringen ser ut att bestå. Hybridarbete och distansarbete har blivit vardag i många projektorganisationer, men hur påverkar det ledarskapet? Det undersöker Ellie Byström och Matilda Nivemark i sin masteruppsats från Chalmers, med särskilt fokus på byggsektorn – en bransch som traditionellt bygger på fysisk närvaro och nära samarbete.
Studien genomfördes som en fallstudie på ett stort skandinaviskt byggföretag och kombinerar 23 semistrukturerade intervjuer med en enkät besvarad av 45 respondenter. Resultaten pekar på att de mest komplexa ledarskapsutmaningarna i hybridmiljö handlar om feedback, prestationsuppföljning och konflikthantering – situationer som kräver närvaro, känsla och nyans, men som nu i stor utsträckning måste hanteras digitalt.
Studien visar att framgångsrikt distansledarskap kräver ett medvetet, flexibelt förhållningssätt: tydliga förväntningar, konsekvent och transparent kommunikation samt individuellt anpassade strategier. Trots den fysiska distansen framhåller både ledare och medarbetare behovet av socialt sammanhang och tillit – för engagemang, välbefinnande och balans. Studien avslutas med konkreta rekommendationer för hur projektbaserade organisationer kan stärka sitt ledarskap i en hybridtid, och bidrar därigenom med praktisk relevans långt utanför byggbranschen.