Årets projektledare 1998

När man frågar Årets projektledare, Sven-Olof Hökborg, om hans hobbies blir svaret tveklöst:- Flygning! Sedan barnsben och upp genom åren, har det mesta som kan förknippas med flygning varit ett allt uppslukande intresse. Helt följdriktigt har han utsetts till Årets Projektledare 1998 för sin ledning av mammutprojektet JAS 39 Gripen.

Enbart flygintresse har naturligtvis inte varit tillräcklig grund för framgångarna i JAS-projektet. Men Sven-Olof Hökborg har förutseende nog, i ett tidigt skede av karriären, kompletterat meriterna med bl a civilingenjörsexamen i flygteknik och ekonomexamina i Sverige och USA.
Någon frågade en gång företagsgurun Curt Nicolin om vad som krävdes för att bli en framgångsrik företagsledare i Electrolux. - Är en civilingenjörsutbildning lämplig?
Efter en stunds eftertanke blev svaret:- Ja, till exempel.

Avancerad teknisk kompetens och fingertoppskänsla.
För att leda JAS-projektet krävdes utöver avancerad teknisk kompetens också ekonomiskt handlag för hantering av en mångmiljardbudget, erfarenheter av problemlösning och beslutsfattande , ofta i akuta krissituationer, samt fingertoppskänsla i relationerna till medarbetare, massmedia och politiker.

Sven-Olof Hökborg har i hög grad dessa kvaliteter. Den praktisk piloterfarenheten omfattar drygt 6000 flygtimmar i vår tids svenska stridsflygplan; Flygande Tunnan, Lansen, Draken och Gripen. Dessutom ett antal utländska stridsflygplan. Sådant ger erfarenheter som kan vara bra att ha i vilket projekt som helst, men speciellt i ett flygplansprojekt.
- Jag blev mycket glad över att bli utsedd till Årets Projektledare, säger Sven-Olof Hökborg när vi träffar honom vid hans stockholmsbesök för att ta emot utmärkelsen. Efter flera omgångar diplomatisk tjänst som försvarsattaché i Washington, har han numera bosatt sig i Washington och Florida.

Tränade i projektarbete med lättviktsflygplan.
- I JAS-projektet hade vi möjlighet att bygga upp projektorganisationen med handplockade medarbetare, var och en framstående inom sitt gebit. Vi var en ledningsgrupp på cirka 15 personer med en samlad kompetens inom alla erforderliga områden; bl a teknik, ekonomi, organisation, planering, flyg, information och informationshantering, samt, inte minst, arbetsledning på alla nivåer.

När vi startade JAS-projektet fanns ingen motsvarighet till detta i något avseende i Sverige eller utomlands. Vi gav oss in på obanade vägar! Vi hade emellertid i blygsam skala gjort en del erfarenheter i ett projekt för att ta fram ett lättviktsflygplan. Det kunde betraktas som en övning inför verksamheten i JAS-projektet.

Gott kamratskap och långa arbetsdagar.
- När jag ser tillbaka på min tid med JAS-projektet är det framför allt det goda kamratskapet jag minns med stor saknad. Alla ställde upp till maximum, både i och utanför ordinarie arbetstid. Arbetsdagarna blev gärna 15-16 timmar, semestrar fick anpassas till vad jobbet krävde, vilket ibland ledde till stympade semestrar och beskuren fritid. Familjen fick ofta sitta emellan vid plötsliga krav på ad hoc-betonade arbetsinsatser.

Projektvärdering.
- En av de viktigaste delarna av arbetet var att hålla ett öga på resursåtgången; hur mycket pengar som använts och hur vi låg till rent arbetsmässigt. Vi hade en fortlöpande uppföljning av planer och arbetsresultat men naturligtvis också årliga genomgångar med berörda intressenter, departement och myndigheter.

Var 18e månad gjorde vi vad vi kallade en Projektvärdering; vi vände bildlikt talat på varenda sten i projektet och fick därigenom en total kontroll av läget. Det var en oerhörd tillgång att vara så väl informerad.

Svenska projekt har kortare beslutsvägar.
Sven-Olof Hökborg har under åren haft tillfälle att ta del av projektverksamhet både i USA och Sverige. På frågor kring skillnader i arbetssätt i USA och Sverige nämner han bl a de korta beslutstider vi som regel har i Sverige.

- Det tar ofta längre tid att få fram ett beslut i amerikanska projekt; man har större krav på dokumentation och formellt beslutsunderlag.
När jag i JAS-projektet skulle dra ett ärende inför högre chefer, tog jag gärna med den direkt aktivitetsansvarige till föredragningen även om han satt långt ner i organisationen.

Ökad användning av simuleringsteknik.
Som en kommentar till hur han ser på utvecklingen inom svensk projektverksamhet, som han följt bl a genom ProjektForum, konstaterar han att det är en imponerande utveckling som skett de senaste åren. - Certifiering av projektledare är en väsentlig framgång som bådar gott för kvaliteten i projektledningen.

Inför den framtida projektverksamhet säger han:
- Den kommande utvecklingen kommer sannolikt att innebära en betydligt utökad användning av datasimuleringar, som både spar tid och ger säkrare planeringsunderlag.
- Vad läser du på fritiden? frågar vi avslutningsvis.
- Mest facklitteratur men ibland också lättviktigare saker, t ex en kåserisamling av Staffan Heimerson, en av vännerna.

Harry Paulsson

PRESSRELEASE

Svenska ProjektAkademien har beslutat att tilldela generalmajor Sven-Olof Hökborg
1998 Års pris som årets Projektledare. För uppbyggnaden och genomförandet av Jas-
projektet var Hökborg huvudansvarig vid Försvarets Materielverk ~ under de
mest betydelsefulla 20 åren från 1973 och framåt. Den statliga beställarsidans
styrning av JAS-projektet har varit en garant för projektets framgång.

ProjektAkademien gör sitt val med hänsyn i första hand till ledarskapets utövande,
resultat av genomförd verksamhet, projektets omfattning och komplexitet samt
nytänkande i projektarbetet. Hökborgs förmåga att få genomslag för och tillämpa nya
tankar för ledning av omfattande och komplexa projekt har varit utmärkande för
ledarskapet, som innefattat flera för projektet mycket betydelsefulla personer vid FMV.

Projektet har hittills varit unikt genom den statliga ramstyrningen i kombination med
årlig projektrapportering avseende hela projektperioden, från den statliga beställaren
FMV via Försvarsmakten och regeringen till riksdagen. Detta sätt att styra statliga
investeringsprojekt har nu bildat mönster. Hans Lindblad, folkpartiets försvarsdebattör
och riksdagsledamot under den aktuella perioden skriver om sina. erfarenheter:
"FMVs huvudavdelning för flygmateriel, under Sven-Olof Hökborgs ledning, har sannolikt
haft en avgörande betydelse för att inte hela projektet gick över styr. Industrin var för optimistisk".

Att det statliga verket på flera sätt visade sig bättre rustat än den enskilda industrin är värt att notera. Resultatet av den genomförda verksamheten finns nu framme genom att JAS 39 Gripen är i produktion och i tjänst i det svenska flygvapnet. I JAS-systemet ingår förutom flygplanet Gripen ytterligare en rad komponenter bla av underhållssystem och stridsledning. Intresset från andra länders regeringar och flygvapen, bal a i Syd Afrika, har uppenbarats under den senaste tiden. Positiva utvärderingar av JAS-projektet har nyligen redovisats i rapporter från RRV och från handelshögskolan i Umeå. Av den senare framgår bla av att fördyringen på 17 procent ligger avsevärt underjõmförbara europeiska och amerikanska. projekt.

Sven-Olof Hökborg är sedan 1994 verksam som försvars- och flygattaché vid svenska
ambassaden i Washington. Priset kommer att utdelas av landshövding Ann-Cathrine
Haglund i samband med seminarium i Uppsala och middag på Uppsala slott den 18 januari 1999.