![\"\"](\"http:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Bj\u00f6rlin_Troedsson-Rundqvist.jpg\" "\\"Sandra")
<\/a>Sandra Bj\u00f6rlin och Emma Troedsson Rundqvist, Handelsh\u00f6gskolan vid Karlstad Universitet: V\u00e4gen till projektledarrollen: En kvalitativ studie om projektledares v\u00e4g till projektledarrollen<\/a>.<\/strong> Denna studie belyser hur projektledares v\u00e4g till projektledarrollen ser ut. Det \u00e4r en kvalitativ studie baserad p\u00e5 ber\u00e4ttelser fr\u00e5n \u00e5tta personer aktiva inom fyra olika organisationer. Syftet med unders\u00f6kningen var att studera hur yrkesverksamma projektledares v\u00e4g till projektledarrollen ser ut. Genom semistrukturerade inter- vjuer tog vi del av hur respondenternas aktiva och mindre aktiva val, fr\u00e5n studier till yrkesliv, p\u00e5verkat deras v\u00e4g till projektledarrollen. Vi har valt att avgr\u00e4nsa unders\u00f6kningen utifr\u00e5n fyra teman: personliga egenskaper, erfarenhet, genus och organisation. Tillsammans utg\u00f6r dessa fyra teman en egenkonstruerad analysmo- dell kallad PEGO-modellen, som anv\u00e4ndes f\u00f6r att bearbeta studiens empiriska material. Vi ville se i vilken utstr\u00e4ckning personliga egenskaper, erfarenhet, genus och organisation har p\u00e5verkat respondenternas v\u00e4g till projektledarrollen. Studien \u00e4mnade \u00e4ven belysa om dessa p\u00e5verkansfaktorer var beroende av varandra. F\u00f6r att studera detta formulerades tv\u00e5 forskningsfr\u00e5gor samt en hypotes. Studiens resultat visade att personliga egenskaper och organisation \u00e4r de teman som har p\u00e5verkade respondenternas v\u00e4g till projektledarrollen i h\u00f6gst utstr\u00e4ck- ning. Projektledarrollen har i flera fall inneburit stort ansvar i en dynamisk milj\u00f6. Detta har lett till att vissa personer s\u00f6kt sig till denna specifika milj\u00f6, eftersom den st\u00e4mt samman med deras personliga egenskaper och preferenser.<\/p>\nI Svenska ProjektAkademiens \u00e5rliga uppsatst\u00e4vling har inf\u00f6r 2018 \u00e5rs pris inkommit nio uppsatser fr\u00e5n inte mindre \u00e4n sex olika l\u00e4ros\u00e4ten. Det g\u00f6r t\u00e4vlingsjuryns arbete sp\u00e4nnande och l\u00e4rorikt, men ocks\u00e5 sv\u00e5rt d\u00e5 uppsatserna samtliga \u00e4r av h\u00f6g kvalitet. Juryn har dock enats om att v\u00e4lja ut fyra av uppsatserna till en finalomg\u00e5ng, d\u00e4r de l\u00e4ses ovh […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3306"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3306"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6422,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3306\/revisions\/6422"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/a>Ludvig Rogberg och Joakim Wretskog, Kungl Tekniska H\u00f6gskolan: Ditigalized communication within megaprojects: Utilizing information technology to improve communication and information sharing<\/a>.<\/strong>Genomf\u00f6randet av ett megaprojekt \u00e4r ett stort och komplext \u00e5tagande, vilket har bevisats av de m\u00e5nga fall d\u00e4r megaprojekt har \u00f6verskridit budget, tidplan eller d\u00e4r kvalitetsproblem har p\u00e5tr\u00e4ffats. Faktum \u00e4r att 90% av de genomf\u00f6rda megaprojekten st\u00e5r inf\u00f6r detta problem. Megaprojekt som forskningsomr\u00e5de har nyligen m\u00f6tts av \u00f6kad uppm\u00e4rksamhet. Fokus inom denna forskning har huvudsakligen varit inriktad p\u00e5 politiska, finansiella och psykologiska faktorer som p\u00e5verkar projektets utg\u00e5ng. Mindre uppm\u00e4rksamhet har lagts p\u00e5 funktionella aspekter som hantering och genomf\u00f6rande av ett megaprojekt. En kritisk aspekt som dock har identifierats \u00e4r kommunikation och informationsdelning, som m\u00e5ste hanteras p\u00e5 ett effektivt och korrekt s\u00e4tt. Ett tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r att uppn\u00e5 detta \u00e4r att implementera IT-system, vilket \u00e4r orsaken till detta examensarbete som syftar att unders\u00f6ka hur anv\u00e4ndningen av informationsteknologi inom megaprojekt kan f\u00f6rb\u00e4ttra samt st\u00f6dja kommunikation och informationsdelning. Det p\u00e5visades att tv\u00e5 olika typer av information skapas och delas inom ett megaprojekt, kvantitativ information som \u00e4r av en statusrapporterande typ och kvalitativ information som \u00e4r av en mer beskrivande och tolkningsbar natur. F\u00f6r att kommunicera denna varierande information kan ett IT-system anv\u00e4ndas. F\u00f6r att detta ska kunna anv\u00e4ndas effektivt \u00e4r det dock n\u00f6dv\u00e4ndigt att systemet klarar av att hantera olika typer av information p\u00e5 olika s\u00e4tt. Om detta uppn\u00e5s kan ett IT-system s\u00e4kerst\u00e4lla att projektmedlemmarna p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt blir f\u00f6rsedda med den information som beh\u00f6vs f\u00f6r att genomf\u00f6ra deras arbete, och d\u00e4rigenom bidra till att \u00f6ka kontrollen samt f\u00e5 en effektivare samordning.<\/p>\n<\/a>Sofia Widengren, Uppsala Universitet: H\u00e5llbarhet och milj\u00f6management i projektledarrollen<\/a>.<\/strong> H\u00e5llbarhet och h\u00e5llbar utveckling inneh\u00e5ller enligt Brundtlandrapporten tre huvudsakliga omr\u00e5den \u2013 ekologisk, ekonomisk och social h\u00e5llbarhet. Dessa tre aspekter har sedan utvecklats till det som ing\u00e5r i konceptet triple bottom line (TBL) som anv\u00e4nds av m\u00e5nga f\u00f6retag och organisationer inom aff\u00e4rsverksamheten idag. Att arbeta med h\u00e5llbarhet \u00e4r v\u00e5r tids st\u00f6rsta utmaning och plikt gentemot kommande generationer. Genom att integrera h\u00e5llbarhet och alla aspekterna i vardagen kan levnadsm\u00f6nstret fr\u00e5n f\u00f6rr brytas och nya, h\u00e5llbara vanor och samh\u00e4llen skapas. Fr\u00e5gan som st\u00e4lldes i detta examensarbete var hur samh\u00e4llet med hj\u00e4lp av de som skapar det kan bli h\u00e5llbarare och d\u00e4rigenom b\u00e4ttre i framtiden. Mer konkret formulerades fr\u00e5gan som: Hur arbetar projektledaren med h\u00e5llbarhet i sin yrkesroll hos kunden och vilka m\u00f6jligheter har projektledaren att p\u00e5verka h\u00e5llbarhetsarbetet i projektet? Med kunden \u00e5syftas h\u00e4r de som best\u00e4ller en tj\u00e4nst av ett f\u00f6retag eller de som ska skapa n\u00e5got nytt. Projektet \u00e4r en tillf\u00e4llig organisation som skapas endast med syftet att leverera en ny produkt, i fallet med samh\u00e4llsbyggnad exempelvis ett nytt bostads- eller kontorshus, tunnelbana och sp\u00e5rvagn eller en ny idrottsarena. Resultatet fr\u00e5n studien visar att teorin fr\u00e5n tidigare studier st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som projektledare fr\u00e5n WSP Management arbetar med idag. Desto tidigare en projektledare f\u00e5r m\u00f6jlighet att involvera sig i ett projekt och d\u00e4r ta med h\u00e5llbarhetsaspekterna i projektgruppen s\u00e5v\u00e4l som gentemot best\u00e4llaren desto b\u00e4ttre kan ett projekt planeras. Tidigare har det funnits argument f\u00f6r att inte arbeta h\u00e5llbart d\u00e5 det har setts som dyrare. Detta \u00e4r falskt och st\u00e4mmer inte med den verklighet vi lever i. Om h\u00e5llbarhet planeras in p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra variabler i ett projekt ger detta i de flesta fall vinst b\u00e5de ekonomiskt, socialt och ekologiskt under projektet s\u00e5v\u00e4l som i f\u00f6rvaltarskedet. F\u00f6retag kan skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r sina anst\u00e4llda genom att erbjuda verktyg som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att arbeta mer h\u00e5llbart i projekten men \u00e4ven genom utbildningar i grundl\u00e4ggande h\u00e5llbarhet vilket \u00e4r mycket viktigt. V erktyg som projektledare kan anv\u00e4nda \u00e4r olika milj\u00f6ledningssystem s\u00e5som ISO 14001 och EMAS som skapar goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r h\u00e5llbara verksamheter men \u00e4ven s\u00e5dana mer anpassade f\u00f6r arbetet inom samh\u00e4llsbyggnad s\u00e5som BREEAM, LEED och Milj\u00f6byggnad. Det finns \u00e4ven ofta interna verktyg eller system som best\u00e4llaren kan kr\u00e4va ska anv\u00e4ndas, exempelvis kan best\u00e4llarens egna organisation ha klara system som kan anv\u00e4ndas i projektet eller s\u00e5 kan projektledaren ha verktyg fr\u00e5n sitt f\u00f6retag till sitt f\u00f6rfogande.<\/p>\n<\/a>Viktoria Nacsa och Sandra Wennesj\u00f6, Handelsh\u00f6gskolan vid Ume\u00e5 Universitet (USBE): Varning f\u00f6r scope creep: Okontrollerade \u00e4ndringar i projekt ur den externa projektledarens perspektiv<\/a>.<\/strong> Ett vanligt problem i projekt \u00e4r scope creep, det vill s\u00e4ga en \u00e4ndring av projektets omfattning som sker okontrollerat; utan att projektets kostnader, tid och kvalitetsm\u00e5l anpassas d\u00e4refter. Vi ser en antydan i befintlig litteratur till att scope creep skulle kunna orsaka stress hos projektledaren. I tidigare studier beskrivs externa projektledares f\u00f6ruts\u00e4ttningar vara s\u00e4mre \u00e4n internas, f\u00f6ljaktligen \u00e4r det intressant att studera just externa projektledare och utmaningen; scope creep. Studiens resultat visar att scope creep kan vara en orsak till negativ stress f\u00f6r externa projektledare. Den externa projektledarens personlighet, erfarenhet och eventuella kontrollbehov kan p\u00e5verka hur stressad hen blir vid scope creep. Varf\u00f6r omfattnings\u00e4ndringar genomf\u00f6rs utan anpassning av projektm\u00e5len kan bland annat bero p\u00e5 att den externa projektledaren inte \u00e4r medveten om \u00e4ndringen, eller inte har tid att hantera \u00e4ndringen. De problemfokuserade copingstrategier externa projektledare anv\u00e4nder f\u00f6r att hantera problemet scope creep \u00e4r bland annat att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5terf\u00e5 kontrollen, g\u00f6ra en konsekvensanalys, ha m\u00f6ten, addera mer resurser och att samarbeta i projektgruppen. N\u00e5gra av de k\u00e4nslofokuserade copingstrategier som anv\u00e4nds \u00e4r att fundera, s\u00f6ka socialt st\u00f6d, motionera och \u00e4ven att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa problemet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"