h\u00e4r<\/a>.<\/p>\nDet var ett mastigt projekt som du ledde, ett av de st\u00f6rsta och mest komplexa projekt som genomf\u00f6rts i norden. Ge oss inledningsvis lite b\u00e4ttre uppfattning om storleken och hur projektet var strukturerat.<\/p>\n
Projektets korrekta namn \u00e4r \u00d6resundsf\u00f6rbindelsen och avs\u00e5g kust \u2013 till \u2013 kustdelen. Det var uppdelat p\u00e5 9 entreprenader och budgeten var 14,8 MDKK i 1990 \u00e5rs prisniv\u00e5.<\/p>\n
Under en teknisk direkt\u00f6r organiserades 3 kontraktsgrupper (Contract Management Groups).<\/p>\n
En grupp svarade f\u00f6r tunneldelen och f\u00f6r muddrings- och utfyllnadsentreprenaden.<\/p>\n
En annan grupp tog sig an kust \u2013 till \u2013 kust installationer omfattande j\u00e4rnv\u00e4gsinstallationer, kommunikationssystem samt SCADA (teknisk och trafikal \u00f6vervakningssystem).<\/p>\n
Slutligen min grupp “Brogruppen” hade ansvar f\u00f6r broentreprenaden, betalningssystemet, terminalanl\u00e4ggningen samt en entreprenad omfattande Nya Flintr\u00e4nnans utm\u00e4rkning (bl.a. ett stort antal fyrar). Storleken p\u00e5 Brogruppens \u00e5tagande var ca 7 MDKK.<\/p>\n
N\u00e4r man jobbar med s\u00e5 stora projekt \u00e4r det alltid intressant att studera hur projektkontor, centrala staber och andra st\u00f6dfunktioner organiseras. Hur var det i det h\u00e4r projektet?<\/p>\n
Ja, \u00d6resundskonsortiets huvudkontor var placerat i K\u00f6penhamn d\u00e4r den tekniske direkt\u00f6ren basade \u00f6ver en liten stab, som assisterade tekniska kontraktsgrupperna inom vissa omr\u00e5den s\u00e5som milj\u00f6, f\u00f6rs\u00e4kringar, koordinering av tidplaner i gr\u00e4nssnitten mm.<\/p>\n
Sj\u00e4lv hade jag ett till Malm\u00f6 utlokaliserat brokontor med delegerad uppgift att designa, handla upp och genomf\u00f6ra mina entreprenader. Vi hade fullt ansvar f\u00f6r teknik, kvalitet, ekonomi, milj\u00f6, arbetsmilj\u00f6 och f\u00f6r mediakontakter. Brogruppen bestod av 15 anst\u00e4llda och ca. 20 konsulter som arbetade helt integrerat i gruppen.<\/p>\n
Framg\u00e5ngsfaktorer
\nDu fick ju utm\u00e4rkelsen f\u00f6r att du \u00e4r framg\u00e5ngsrik som projektledare och f\u00f6r att projektet gick bra. Varf\u00f6r gick det egentligen s\u00e5 bra som det gjorde?<\/p>\n
Min \u00e5sikt \u00e4r att det i f\u00f6rsta hand beror p\u00e5 att vi redan fr\u00e5n dag ett praktiserat samarbete, inte bara med entrepren\u00f6rer utan ocks\u00e5 med konsulter, myndigheter och massmedia. Vi har fastlagt gemensamma m\u00e5l och sett alla parter som medspelare. Vi har ocks\u00e5 intagit en mycket pro-aktiv roll i v\u00e5r ledning d\u00e4r vi ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt att arbeta utifr\u00e5n ett helikopterperspektiv.<\/p>\n
Man kan ju m\u00e4ta ett projekts succ\u00e9 p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vad \u00e4r det ni har fokuserat och m\u00e4tt i det h\u00e4r projektet?<\/p>\n
I f\u00f6rsta hand har vi m\u00e4tt tid och ekonomi, men \u00e4ven kvalitet, arbetsmilj\u00f6 och yttre milj\u00f6faktorer. V\u00e5ra m\u00e5ls\u00e4ttningar var att h\u00e5lla budget och tidplan. Vi lyckades uppfylla b\u00e4gge m\u00e5len! \u00d6ppnandet av f\u00f6rbindelsen skedde t.o.m. n\u00e5gra m\u00e5nader tidigare \u00e4n vad som planerades under upphandlingen.<\/p>\n
Kvalitet m\u00e4ts mot uppst\u00e4llda kvalitetsm\u00e5l, vilka infriades.<\/p>\n
Milj\u00f6villkoren fastst\u00e4lldes av Vattendomstolen och kontroll genomf\u00f6rdes dels som egenkontroll och dels av tillsynsmyndigheterna.<\/p>\n
Vad g\u00e4ller arbetsmilj\u00f6n s\u00e5 var v\u00e5r m\u00e5ls\u00e4ttning att antalet olyckor skulle vara betydligt l\u00e4gre \u00e4n branschsnitt, ett m\u00e5l som ocks\u00e5 uppfylldes.<\/p>\n
Om du ser tillbaka p\u00e5 projektet, vad skulle du d\u00e5 som projektledare velat g\u00f6ra b\u00e4ttre?<\/p>\n
Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att en f\u00f6rb\u00e4ttrad planeringsprocess kan korta genomf\u00f6randetiden ytterligare f\u00f6r ett liknande projekt. Jag tror ocks\u00e5 att genom att h\u00e5rdare predika f\u00f6rdelarna med samarbete kan fler sj\u00e4lar fr\u00e4lsas tidigare.<\/p>\n
Vilket r\u00e5d skulle du ge vilja ge till en projektledare som just stod i begrepp att starta ett motsvarande projekt?<\/p>\n
V\u00e5ga vara \u00f6ppen och \u00e4rlig och visa f\u00f6rtroende f\u00f6r samarbetspartners. Inga dolda dagordningar! Var pro-akriv!<\/p>\n
Best\u00e4llarrollen
\nBest\u00e4llarrollen har ju alltmer kommit i fokus. Inte bara det att det \u00e4r viktigt med en bra best\u00e4llning utan ocks\u00e5 best\u00e4llarens agerande, engagemang och st\u00f6d i projektet. Hur fungerade best\u00e4llarna i det h\u00e4r projektet?<\/p>\n
Vi hade sj\u00e4lva best\u00e4llarrollen. V\u00e5ra uppdragsgivare \u2013 ytterst den danska och svenska staten \u2013 blandade sig inte i genomf\u00f6randet p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n genom normalt styrelsearbete.<\/p>\n
Internt arbetade vi med 100% delegering , d\u00e4r jag hela tiden alltid k\u00e4nde att jag hade fullt st\u00f6d hos v\u00e5r tekniske direkt\u00f6r, som var min chef. Inom milj\u00f6omr\u00e5det engagerade sig myndigheterna mycket, men p\u00e5 ett positivt och konstruktivt s\u00e4tt.<\/p>\n
I ett s\u00e5 h\u00e4r stort och komplext projekt \u00e4r det naturligtvis viktigt att anv\u00e4nda bra metodst\u00f6d. Hur anv\u00e4nde ni t.ex. IT-st\u00f6d och hur hanterade ni riskerna?<\/p>\n
I f\u00f6rsta hand var det planeringen som tog IT-hj\u00e4lp av ett program som heter Primavera. Det vore om\u00f6jligt att hantera 10 000-tals aktiviteter utan det st\u00f6det.<\/p>\n
Betr\u00e4ffande riskanalyser s\u00e5 gjordes de tidigt i projektet i samband med att designkriterierna lades fast.<\/p>\n
Typiska risker som analyserades var trafikolycker, j\u00e4rnv\u00e4gsolyckor, p\u00e5seglingar osv. Vi anv\u00e4nde ALARP metoden (as low as reasonably possibile) d\u00e4r varje riskelement ska ligga under ett acceptabelt gr\u00e4nsv\u00e4rde och dessutom reduceras ytterligare om det bed\u00f6mdes rimligt. Under utf\u00f6randeskedet gjordes riskanalyser vad g\u00e4ller produktionsmetoder och riskhantering som integrerades i kvalitetsplanerna. Det \u00e4r en absolut n\u00f6dv\u00e4ndighet att g\u00f6ra riskanalyser i ett s\u00e5 h\u00e4r pass komplicerat projekt.<\/p>\n
Multikulturellt projekt
\nAllt fler projekt \u00e4r multikulturella. Nu \u00e4r ju inte skillnaden mellan Danmark och Sverige s\u00e5 stor, men uppt\u00e4ckte du \u00e4nd\u00e5 kulturskillander n\u00e4r det g\u00e4ller att jobba med projekt?<\/p>\n
Nej, det \u00e4r sant att projektkulturerna inte skiljer sig s\u00e4rskilt mycket. I byggbranschen har man dessutom stor erfarenhet av att driva projekt b\u00e5de i Sverige och Danmark. Men visst finns det skillnader, inte minst spr\u00e5kligt. S\u00e4rskilt i b\u00f6rjan lurades man av att man trodde att man f\u00f6rst\u00e5tt, men s\u00e5 hade man missat de spr\u00e5kliga nyanserna.<\/p>\n
Vi hade \u00e4ven m\u00e5nga andra nationaliteter i projektet och f\u00f6r m\u00e5nga var v\u00e5rt \u00f6ppna och ganska informella s\u00e4tt att arbeta p\u00e5 ovanligt.<\/p>\n
Exempelvis tyskar \u00e4r mycket formella i sina kontakter, men de l\u00e4rde sig snart v\u00e5rt s\u00e4tt att umg\u00e5s. Det kunde resultera i att de vid m\u00f6ten tilltalade varandra som Herr Doktor eller Doktor Brown och samtidigt tilltalade mig som \u00d6rjan. Men vi vann stor respekt p\u00e5 det s\u00e4tt vi agerade.<\/p>\n
Man l\u00e4r sig hela tiden nya saker, det d\u00e4r livsl\u00e5nga l\u00e4randet vi talar om. Vad tar du med dig f\u00f6r erfarenheter fr\u00e5n det h\u00e4r projektet till ditt n\u00e4sta?
\nAtt samarbete och stor \u00f6ppenhet ger positiva resultat.<\/p>\n
Vilket blir ditt n\u00e4sta projekt?
\nJust nu \u00e4r jag p\u00e5 v\u00e4g att engagera mig i Fehmarn Belt-f\u00f6rbindelsen, som kommer att f\u00f6rbinda R\u00f6dby p\u00e5 Lolland i Danmark med Puttgarden p\u00e5 Fehmarn i Tyskland. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett stort projekt. 20 km vatten ska korsas.<\/p>\n
Till slut, ge mig dina fem nyckelfaktorer f\u00f6r ett lyckat projekt.
\nM\u00e5lstyrning, delegering, samarbete, \u00f6ppenhet, pro-aktivitet!<\/p>\n
Torbj\u00f6rn Wenell
\ntorbjorn@projektkultur.se<\/a><\/p>\n\u00d6rjan Larsson \u00c5rets Projektledare 2000
\n<\/strong>Svenska ProjektAkademien har utsett \u00d6rjan Larsson till \u00c5rets projektledare 2000.
\n\u00d6rjan har i \u00d6resundskonsortiet varit Projektchef f\u00f6r brodelen av \u00d6resundsf\u00f6rbindelsen.
\nHan har som best\u00e4llarens projektledare varit ansvarig f\u00f6r planering, projektering och uppf\u00f6rande av den 8 km l\u00e5ng bron som sp\u00e4nner \u00f6ver nationsgr\u00e4nsen mellan Danmark och Sverige. ProjektAkademien g\u00f6r sitt val med h\u00e4nsyn till i f\u00f6rsta hand f\u00f6ljande fyra kriterier; ledarskapets ut\u00f6vande, resultat av genomf\u00f6rd verksamhet, projektets omfattning och komplexitet samt nyt\u00e4nkande i projektarbetet. Vid stora komplexa infrastrukturprojekt d\u00e4r m\u00e5nga olika parter och akt\u00f6rer, s\u00e5v\u00e4l interna som externa, medverkar och d\u00e4r m\u00e5nga externa intressenter p\u00e5verkar projektet \u00e4r projektledningen hos best\u00e4llaren av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r projektets framg\u00e5ng. Projektledaren ansvarar f\u00f6r att specificera dels objektet dels de olika best\u00e4llningarna till alla inblandade parter. I denna uppgift ing\u00e5r bland annat att j\u00e4mka samman och ensa alla ofta olika och konfronterande \u00f6nskem\u00e5l och krav fr\u00e5n akt\u00f6rerna och intressenterna. Projektledaren skall skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r och l\u00e4gga grunden f\u00f6r ett v\u00e4l fungerande samarbete mellan parterna och f\u00f6r att en vinn\/vinn-relation uppn\u00e5s.
\nProjektledaren ansvarar vidare under projektets genomf\u00f6rande f\u00f6r uppf\u00f6ljning, koordinering
\noch styrning av insatserna fr\u00e5n alla inblandade parter, s\u00e5v\u00e4l interna som externa. I alla dessa avseenden har \u00d6rjan Larsson och hans team svarat f\u00f6r avg\u00f6rande insatser f\u00f6r att uppn\u00e5 den framg\u00e5ng som genomf\u00f6randet av detta projekt varit. Projektet \u00e4r bland de st\u00f6rsta och mest komplexa projekt i sitt slag som genomf\u00f6rts i Sverige. Resultatet talar f\u00f6r sig sj\u00e4lvt. Bron blev f\u00e4rdig i tid, med h\u00f6g kvalitet och inom ramen f\u00f6r byggherrens budget p\u00e5 DKK 6,4 miljarder. \u00d6rjan Larsson lyckades genomf\u00f6ra projektet och n\u00e5 dessa resultat utan att vid n\u00e5got tillf\u00e4lle dra in jurister eller g\u00e5 till skiljen\u00e4mnd. Detta \u00e4r v\u00e4rldsklass, ingenting mindre!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u00c5rets projektledare 2000 2000 uts\u00e5gs den sj\u00e4tte i raden av \u00c5rets Projektledare. Valet f\u00f6ll p\u00e5 \u00d6rjan Larsson. Han har som best\u00e4llarens projektledare varit ansvarig f\u00f6r planering, projektering och genomf\u00f6rande av den 8 km l\u00e5nga bron som sp\u00e4nner \u00f6ver nationsgr\u00e4nsen mellan Danmark och Sverige. Under de senaste \u00e5ren har jag, i rollen som akademiens sekreterare, haft […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":130,"menu_order":45,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/289"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=289"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/289\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2608,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/289\/revisions\/2608"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/130"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=289"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=289"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.projektakademien.se\/pa\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=289"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}