Årets Projektledare 1996

Årets projektledare 1996

Till Årets projektledare 1996 har utsetts inte en, utan fyra personer, som tillsammans stått för ledning och genomförande av det ovanliga projektet Grafikens Hus i Mariefred – ett nationellt och internationellt konstcentrum samt ett kultur- och kunskapscentrum för regional utveckling. Juruns motivering återges här intill. ProjektForum har låtit en av de ansvariga, Arne Halvarson, som varit med från projektets början, vara talesman för gruppen när vi pejlar projektets bakgrund och förlopp.

Arne Halvarson, säger spontant:
– Utan hela projektgruppens unika kapacitet, engagemang och idealitet hade detta projekt inte kunnat realiseras! Sedan är det naturligtvis projektledningens uppgift att förstärka och utveckla alla dessa goda egenskaper.
När han berättar om hur idén uppkom och så småningom genomfördes, förstår man bättre innebörden i hans uttalande. Det har verkligen varit ett teamwork där alla utgjort en omistlig del av helheten. I ”projektgruppens kapacitet” kan också innefattas tillgången till unik kompetens, bl a inom områdena konst- och konsthantverk, det politiska systemet, lobbying, näringslivet, ekonomi, juridik, marknadsföring, arkitektur och handfast arbetsledning vid renoveringen och ombyggnaden av verksamhetens lokaler samt inom området projektledning och projektarbete.

Kollektivt ledarskap.
Den eminenta projektledningen utövades av dessa fyra:
Christer Andersson, skicklig ekonom. Till vardags har han centrala ledningsfunktioner i ett riskkapitalföretag. Christer Andersson var VD i Grafikens Hus Gripsholms Kungsladugård AB fram till invigningen. Han såg till att allt var ekonomiskt säkrat i förväg, innan några kostnadskrävande åtaganden påbörjades i projektet. (Det är inte alltid så sker i projektsvängen.)
Arne Halvarson, universitetslektor i statskunskap, organisationskonsult, bred erfarenhet av projektarbete, läromedelsförfattare (bl a om projektledning och projektarbete) och gallerist i Mariefred. Hans kontaktnät är stort, särskilt inom den offentliga sektorn. Dessa nyttigheter tillförde han som arbetande styrelseordförande i projektet och i ovan nämnda bolag.
Nils G Stenqvist, professor i konstgrafik. Han innehar centrala positioner inom ett flertal kulturinstitutioner i landet och har ett synnerligen stort kulturellt kontaktnät såväl inom som utanför Sveriges gränser. Han var ordförande i vänföreningen Grafikens Hus i Sverige.
Thomas Sundberg, är juristen i församlingen. Han har stora kontaktytor till näringslivet och erfarenheter av internationellt projektarbete. Thomas Sundberg kom in i projektet under första hälften av 1994 och avlöste då Arne Halvarson som fungerat även som projektledare från starten i november 1992. Thomas Sundberg är nu VD för Grafikens Hus.

Kronraset gynnsamt för kulturavtal.
Idén att skapa ett Grafikens Hus väcktes i konstnärskretsar redan i slutet av det turbulenta 1980-talet men kom till startlinjen först i november 1992 när kronraset inträffade. Detta skulle av naturliga skäl gynna exportindustrin. Möjligheterna att ingå kulturavtal – inom Grafikens Hus talar man inte om sponsring utan om kulturavtal – borde underlättas. Samtidigt var arbetslösheten stor. Här öppnar sig vägar att få bidrag – också från politiskt styrda organisationer – till ett Grafikens Hus, ett forsknings- och utvecklingsinriktat kunskapscentrum. – Rätt idé, rätt tidpunkt och inom gruppen rätt personer, konstaterade initiativtagarna och drog igång projektet Grafikens Hus. Vid NORDNET ‘96 berättade Arne Halvarson om projektets minst sagt kreativa finansiering. Över 23 miljoner kronor säkrades, varav den största andelen kom genom politiska bidrag från lokal kommunal nivå upp till och med Regeringskansliet. Genom att göra Philip von Schantz litografiska blad av kungsladugården under de fyra årstiderna till B-aktier, gavs ett underlag på 4 miljoner kronor.

400 av Sveriges främsta konstnärer har genom att var och en av dem lämnat 4 grafiska blad – s k konstnärsaktier – gjort dem till delägare av Grafikens Hus, samtidigt som de bidragit till att skapa landets största grafiksamling från nu levande konstgrafiker.

Kulturavtal med ett 20-tal företag har givit en ordentlig påfyllning i kassan, främst till driften.

”Huvudsponsor” är Penninglotteriet, som parentetiskt sagt genom kulturavtalet med Grafikens Hus tilldelades priset för årets kultursponsring 1996 av Föreningen Kultur och Näringsliv.

Ledningsgrupp och arbetsgrupper.
Under inledningen av projektet – Silentium och ROT-perioden – när verksamhetsidén togs fram, ”reparerades, byggdes om och till” samt under tystnad och diskretion förankrades, d v s rotades bland kulturella och politiska organisationer, utgjorde styrelsen för föreningen ledningsgrupp. Under senare fasen av projektet – ”Trum- finansierings- och byggperioden” fungerade styrelsen för bolaget som styrgrupp. Sammanträden med styrgruppen och ledningsgruppen skedde en gång per månad, mera behövdes inte.

De fyra ovan nämnda herrarna svarade i egenskap av ett presidium för den strategiska, planerande och samordnande verksamheten när styr- och ledningsgruppen inte var samlad. Detta underlättades av att var och en av dem allt efter kompetens också fungerade som arbetsgruppsledare inom områdena offentliga kontakter/ lobbying, näringslivskontakter/finansiering, byggnation, marknadsföring etc. Härigenom kom de också att leda och aktivt ingå i den operativa verksamheten.

Situationsanpassad projektledning.
Relationerna inom projektets olika delar var informella, pendlande mellan de gränser man vanligtvis tillskriver ett situationsanpassat ledarskap.

– Man får komma ihåg att hela projektet i huvudsak genomförts på ideell basis, säger Arne Halvarson. Då gäller det att kanske mer än i något annat sammanhang vara oerhört socialt inriktad, samtidigt som resultaten måste dugga tätt och snabbt kommuniceras till hela gruppen för att hålla motivation, engagemang och intresse för projektet på topp. Det goda ledarexemplet är kanske här mera betydelsefullt än i gängse projekt.

Arne Halvarson planerar att i den bok han fått i uppdrag att skriva om ”Grafikens Hus – ett annorlunda projekt” också diskutera projektledarskapets problem med utgångspunkt från hur man i ett ideellt projekt leder en grupp kreativa entreprenörer – något till åren komna – med betydande psykologisk mognad och med skilda och djupa sakkompetenser från olika organisationskulturer (näringsliv, offentlig sektor och kulturliv).

Etiska grundprinciper: Kvalitet, miljöinriktning och samarbete.
Det är inte bara tomma ord att de fyra etiska grundprinciperna – och då inte minst autonomiprincipen – varit riktmärken för hela projektarbetet, säger Arne Halvarson. Vidare har, fortsätter han, kvalitét i arbete och verksamhet varit en ledstjärna för oss. Vi har oftast haft fördelen att få arbeta med ”de bästa bland de bästa” inom olika fackområden. Dessutom har miljöaspekterna fått genomsyra hela projektet. Projektet har hela tiden fungerat som en organisk och virtuell organisation med samarbete, serviceinriktning och öppenhet i fokus.

En grundförutsättning för att hela projektet kunnat genomföras är att vi arbetat proaktivt. Hur skulle vi annars ha kunnat få bidrag från politiskt styrda organisationer? frågar sig Arne Halvarson. Hela arbetet har varit som att gå i trappor i Lustiga Huset. Ibland har det gått uppåt, ibland nedåt. Men genom att saxa mellan de privata och offentliga trappstegen har krona lagts till krona, så att Grafikens Hus nu finns på plats. Han tillägger: – Vi har haft oerhört roligt tillsamman hela tiden. För mig personligen har det varit en ynnest att få vara ordförande i en så kreativ och allmänt kompetent projektgrupp!

Projektarbetet fungerade tydligen med något av den japanska modellen som avsätter god tid för brainstorming och förankring av de idér som kommit fram. Först därefter är man redo att efter moget övervägande plötsligt bli välplanerat aktiv. Sådant ger naturligtvis resultat!

Man höll sig inom de beslutade kostnadsramarna och man uppnådde projektets mål. Man höll också de snäva tidplanerna och när kungaparet i maj 1996 invigde Grafikens Hus så var detta också helt planenligt.

Harry Paulsson

Juryns motivering
Svenska ProjektAkademien har beslutat utse fyra personer till Årets Projektledare.
Christer Anderson, Arne Halvarson, Nils G Stenqvist och Thomas Sundberg.
De har tillsammans med ett 15-tal personer framgångsrikt varit drivande för att skapa
Grafikens Hus i Mariefred. Efter att ha tagit fram verksamhetsidé, förankrat och
finansierat projektet vidtog den fysiska delen av arbetet med att bygga om en
gammal ladugårdsflygel till Grafikens Hus – ett nationellt och internationellt
konstcentrum samt ett kultur- och kunskapscentrum för regional utveckling.
Projektet genmfördes på kort tid, byggstart den 24 oktober 1995 och kunglig
invigning den 8 maj 1996.

De fyra pristagarna har enligt Akademiens motivering
bidragit till nytänkande och utveckling av projektarbetsformen. De har visat att en
kreativ grupp med kompletterande kompetens och med ett starkt gemensamt intresse
kan genomföra ett komplext projekt, med uppfyllande av de kulturella och konstnärliga
målen på kort tid inom budgeterad ekonomisk ram samt på huvudsak ideell basis.
Gruppen har därmed gett vägledning för kommande projekt som på samma sätt vill
överskrida gamla gränslinjer mellan kultur, näringsliv, offentlig verksamhet, frivillighet
och organisation.

Pristagarna har vidare på ett ovanligt kreativt sätt visat en ny väg att
knyta en viktig grupp av intressenter till projektet. Genom att erbjuda grafiska konstnärer
en “K-aktie” i Grafikens Hus mot “likvid” av grafiska blad lyckades man dels knyta
dessa till projektet, dels få en samling av modern grafisk konst direkt från starten

.
Framgången för projektet har givit en mycket positiv impuls till de grafiska konstnärerna
och majoriteten av landets främsta grafiska konstnärer är delägare i Grafikens Hus.